#fskChatt på Twitter kommer nu på torsdag att handla om etiska aspekter på pedagogisk dokumentation. Inför detta har jag blivit ombedd att skriva ett blogginlägg där jag lyfter just detta.
Behovet av en gemensam förståelse för vad pedagogisk dokumentation är
Debatten om pedagogisk dokumentation leder ofta till en polemik kring för eller emot pedagogisk dokumentation. Eftersom Skolverket redan har gjort ett ställningstagande i den frågan så lämnar vi den därhän. Den kritik som riktas mot pedagogisk dokumentation som fenomen är, enligt min uppfattning, oftast felriktad. Kritiken borde istället riktas mot hur pedagogisk dokumentation tillämpas. Det visar inte minst utvärderingen av Lpfö som gjordes 2008, där man kunde se att trots att 50% av kommunerna satsat på utbildningar i pedagogisk dokumentation så hade bedömningen av enskilda barn ökat. Så om vi överhuvudtaget ska kunna föra ett resonemang kring de etiska aspekterna av pedagogisk dokumentation måste vi utgå ifrån att vi pratar om samma sak, eftersom det verkar finnas en utbredd missuppfattning av vad pedagogisk dokumentation är och hur det ska tillämpas.
Den spretiga förståelse av vad pedagogisk dokumentation är leder debatten in på villospår som får dyrbara konsekvenser för de barn som passerar genom förskolan under tiden. Detta anser jag är alldeles för kostsam. Därför har jag skapat en förklaringsmodell av vad pedagogisk dokumentation är, utifrån den litteratur som skrivits inom området. Förklaringsmodellen är tänkt att bidra till att pedagoger får fatt i vad pedagogisk dokumentation är och kunna värdera sin tillämpning av det. Modellen ska förstås som en stegvis definition av pedagogisk dokumentation där man inte kan säga sig tillämpa pedagogisk dokumentation förrän man uppfyllt alla steg i modellen. Jag kommer här att presentera en förkortad version av modellen.
Förklaringsmodell - Vad är pedagogisk dokumentation?
Steg 1: Pedagogisk dokumentation är ett hantverk där man med hjälp av olika dokumentationsformer försöker fånga det som sker i verksamheten. I förskolan förekommer dokumentation med papper och penna, diktafon, digitalkamera och filmkamera. Numera används även lärplattor som dokumentationsverktyg i allt större utsträckning, vilken rymmer alla de tidigare nämna verktygen i ett. Man behöver ständigt utveckla sin skicklighet på hantverket och vilket verktyg man ska välja måste alltid relateras till vilket syfte man har när man gör dokumentationen. Barnen har också rätt till att få utveckla sin skicklighet på dokumentationsverktygen, eftersom de ska vara delaktiga i och ha inflytande över dokumenterandet enligt Lpfö.
Steg 2: Pedagogisk dokumentation är en kommunikation, d v s dokumentationerna innehåller information som kan säga oss någonting om barnen, om oss själva och om verksamheten. Tillämpningen bygger alltså på att man som pedagog inte redan anser sig veta allt om barn, sig själv och verksamheten, utan att man ständigt är nyfiken på att upptäcka och lära sig nytt.
Steg 3: Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg. Det innebär att man behöver ha en grupp barn som kontinuerligt är med och reflekterar över dokumentationen och vars reflektioner är det som man bedriver det fortsatta arbetet utifrån. Det innebär också att man behöver minst en kollegial reflektionspartner och inplanerad tid för reflektion över dokumentation.
Steg 4: Pedagogisk dokumentation är en transformativ kraft/aktiv agent. Det man får syn på i reflektion ska därmed vara en utlösande faktor för förändring av verksamheten och mig själv. Dokumentationen i sig ska också vara tillgänglig för barnen så att den kan sätta igång lärandeprocesser hos barnen utan att det sker på pedagogens initiativ.
Har man förstått den här tillämpningen av pedagogisk dokumentation så har man också förstått dess demokratiska värde. Lärandet ska utgå ifrån det som är meningsfullt för barnen och inte utifrån det pedagogen anser att barnen behöver lära sig. Våra reflektioner över dokumentationerna ska ske utan värdering och bedömning av barnen, utan det vi ska värdera och bedöma är de förutsättningar för utveckling och lärande som vi pedagoger har skapat. Där har vi också fångat några av de grundläggande etiska aspekterna på pedagogisk dokumentation.
Fler etiska aspekter på pedagogisk dokumentation
Om vi nu utgår ifrån att pedagogisk dokumentation tillämpas på ett sådant sätt att det inte är barnen som värderas och bedöms kan vi istället rikta blicken mot en annan viktig etisk aspekt av pedagogisk dokumentation, nämligen den att det man säger och gör dokumenteras av någon för att sparas. Hur känner vi själva inför att bli fotgraferade? Hur skulle vi känna det själva om någon klev in i rummet och började skriva/spela in/filma det vi säger och gör? Om detta dessutom spelas upp för både oss själva men även för andra; hur känner vi då? Om vi utöver detta tänker oss att några andra lyssnar av det jag sagt och gjort utan att jag själv är med och dessutom pratar om det jag sagt och gjort med någon annan; ja då kanske vi börjar fundera över hur vi själva handhar det vi dokumenterar i förskolan. Frågar vi barnet om lov innan vi dokumenterar? Har barnet någon chans att ändra sig då dokumentationen redan är gjord? Får barnen vara delaktiga i att dokumentera? Involverar vi barnen i dessa dilemman?
Avslutningsvis...
...så vill jag lyfta att vi ännu inte kan se och förutspå vad det blir för människor av de generationer vars person och prestation ständigt granskas och värderas. Därför kan vi inte strunta i att se till att alla som är med och dokumenterar i förskolan har en väl förankrad kunskap om vad det är man ska dokumentera, värdera och bedöma så att detta inte kränker och förminskar det enskilda barnet. Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt som bygger på demokratiska värden och utgår ifrån att alla människor är kompetenta att tillföra något i det sammanhang där man ingår.
/Martina L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar