HUR VET VI ATT BARNEN LÄRT SIG?

Frågan har jag fått av pedagoger oändligt många gånger. Ja, hur vet vi att barnen lärt sig? Det beror på, brukar jag svara. Det beror på vad du tänker att "att lära sig" är för någonting.

Som jag berättat om tidigare här så är matematik vårt utvecklings- eller fokusområde under 2013 och våren 2014. Flera gånger under den här resans gång så har vi hamnat i diskussioner om när man ska ge barnen det "rätta svaret". Återigen blir mitt svar: Det beror på...Det beror på syftet med att ge barnen de "rätta svaren". Är syftet att sätta en slags punkt, att ta dem "i mål" eller är syftet att fakta ibland behövs för att föra processen vidare? Fakta utgör nämligen en av våra kunskapsformer i förskolan, så vi kan inte helt bortse ifrån den. Däremot så har vi inga uppnåendemål för vad barnen ska kunna och då gäller det att inte betrakta faktakunskaperna som en slutstation i deras lärande.

Det står i förskolans läroplan att kunskap inte är något entydigt begrepp. "Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra." (s 6). Dessa kallas för de fyra F:n. Lägg dessa fyra F på minnet. Lär dig att rabbla dem och lär dig framför allt att urskilja deras egenskaper. Det märks så tydligt i våra reflektioner över dokumentationer att när pedagogerna lär sig identifiera dessa fyra typer av kunskaper så händer någonting. Vi får ett genombrott i försöken att hitta lärandet. Pedagogerna flyttar fokus från att leta efter "rätta svaren" till att leta efter utforskande och strategier.

Vill man arbeta fördjupat med sina pedagoger, som vi gör på våra nätverksträffar, så rekommenderar jag att pedagogerna tar med sig egna dokumentationer. Läs s 47-49 ur bakgrundstexten till läroplanen "Jord för växande"  tillsammans och öva er i att identifiera olika typer av lärande i dokumentationerna. Jag lova er både aha-upplevelser och Halleluja-moments.

/Martina L

HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN - BÖRJAR HOS PEDAGOGEN SJÄLV

I det förskoleområde där jag arbetar som pedagogista fick vi i somras utmärkelsen "Skola för hållbar utveckling". Att få den utmärkelsen är en bekräftelse på att man är på rätt väg, men innebär absolut inte att man kan slå sig till ro och vara nöjd. Tvärtom, i ansökan för att få utmärkelsen sätter man upp nya mål för sitt hållbarhetsarbete. Vi arbetar med detta på flera plan.

Just nu håller jag på att förbereda en workshop för våra pedagoger där de ska lära sig mer om och reflektera över vilka ekologiska fotavtryck man lämnar. Vi brukar ju säga att barn inte gör som vi säger. De gör som vi gör. Ett framgångsrikt hållbarhetsarbete med barnen börjar därför med att man själv blir medveten över sin livsstil. Innehållet i workshopen är inte helt klart, men jag lovar att berätta mer om den när den är genomförd (25/11). 

Vi försöker arbeta varierat och brett med dessa frågor för att nå såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbar utveckling. Som utgångspunkt använder vi "solen" från Den globala skolan.

I vår ansökan för att bli "Skola för hållbar utveckling" har vi satt upp nya mål bl a när det gäller samverkan med omvärlden, inköp och barns inflytande. Det påverkar vårt arbete dagligen. Bl a har vi utvecklat föräldrasamarbetet och tagit in dem mer i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi håller på att starta upp ett eTwinningprojekt och har utbyte med lokala företagare. Vi lagar och återbrukar grejer på förskolan och barnen har inflytande över mycket av det som sker. Det gäller att påminna sig varje dag om att lokala åtgärder ger globala resultat, att se de små stegen men alltid sträva efter att bli ännu bättre.

Har ni frågor om vårt hållbarhetsarbete så är det bara att höra av sig till mig info@martinalundstrom.se

/Martina L



KUNSKAPER OCH VÄRDEN, VÄRDEN OCH KUNSKAPER

Sommartid är semestertid för de flesta av oss. En tid då vi får möjlighet till återhämtning o vila och mer tid tillsammans med sin familj. Mer tid att få göra som man vill.

Med tre ganska stora barn i huset blir konkurrensen mellan individens rättigheter och de familjära plikterna väldigt påtaglig. Jag vill inte påstå att det bara är barnen som står för detta. Det är lika mycket jag själva som vill kunna utnyttja min lediga tid till det jag vill. Idag när jag vaknade hann jag tänka: "Vad vill jag göra idag?". Men innan idéerna började komma tog jag fast min tanke och gjorde om den till: "Härligt med en dag till tillsammans. Få se vad vi gör av den."

 

Idag tenderar kunskapsdebatten, med sin individfokusering, att få ta ett utrymme som inte ger så mycket plats över åt andra delar av vårt uppdrag.

Vi som arbetar i förskola och skola måste värna vårt demokratiska uppdrag. Den utgör en betydande del av vår gemensamma värdegrund.

Att få uppleva glädjen och välbefinnandet i:

att inte värna sina individuella rättigheter främst för sitt eget bästa,

att få var med och påverka för att utveckla ett större sammanhang än sitt eget liv,

att inse att någon annans aspekt eller idé faktiskt var viktigare eller bättre än min så därför gjorde det inget att jag inte fick min vilja igenom,

att tillsammans kan vi göra livet bättre för fler än oss själva,

 

det är kunskap för livet, kunskap som lyfter ett samhälle och inte enbart den enskilde.

 

Vi som arbetar i förskola och skola får aldrig glömma att just förskolan och skolan är barnets/elevens plats i samhället. Det vi lägger till familjens uppdrag är inte bara mer och ny kunskap utan också samhällsperspektivet. Jag sitter just och fördjupar mig i Skollagen igen, inför höstens föreläsningar. I lagens första kapitel, fjärde paragrafen, står det:

 

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.

 

Låt oss hjälpa åt att se till att dessa två inte utesluter varandra, utan kan fungera sida vid sida.

 

 

Läs gärna boken "Förskolans och skolans värdegrund och uppdrag" ´som finns att ladda ner eller beställa på Skolverkets hemsida.

 

/Martina L

 



DET HÄR MED DEMOKRATI I FÖRSKOLAN

Förskolan har, tillsammans med skolan, ett viktigt uppdrag när det gäller att värna om det demokratiska samhällets fortlevnad. Vi ska lägga grunden för att individer ska utveckla demokratisk kompetens. Skolverket har gett ut ett stödmaterial som riktar sig till både förskola och skola. Det har vidgat min förståelse av innebörden i uppdraget.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/publikationer?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FResultSet%3Fupp%3D0%26w%3DNATIVE%2528%2527multi%2Bph%2Bwords%2B%2527%2527f%25F6rskolans%2Boch%2Bskolans%2Bv%25E4rdegrund%2527%2527%2527%2529%26order%3Dnative%2528%2527dateweb%252FDescend%2527%2529

Jag inte bara tror, utan anser mig veta att det är nödvändigt att vi inom förskolan utvecklar en kultur där vi problematiserar ord som bara finns där; hur vi förstår dem och vad de innebär för vår pedagogiska praktik. "Demokrati" är sådant där ord som oftast bara finns där, som vi tar förgivet att vi alla förstår och tänker lika kring. Men tänk om det råder en tyst överenskommelse om att "demokrati" är när varje individ får bestämma själv vad den vill göra under så stor del av dagen som möjligt. Vad får det för konsekvenser - nu...och i framtiden?

Hur arbetar ni med demokrati i er verksamhet? Skriv och berätta. Det kanske kan bli ett inlägg som kan inspierara andra :-)

/Martina L

NY DATABAS MED FORSKNING OM FÖRSKOLAN

Nu är Skolverket involverat i uppbyggandet av en databas med forskning om förskolan. Ni hittar den på följnade länk:

http://nb-ecec.org/

Jag lägger även in den i länklistan.

/Martina L