BETYDELSEN AV FOKUSERAD REFLEKTION

"Vi vill att du kommer hit och hjälper oss att tänka kring vårt byggrum. Vi vet inte vad vi behöver lägga till för material för att vi ska kunna arbeta med temat därinne." Detta önskemål från ett arbetslag är ett ganska vanligt förekommande inslag i min inbox och de hör till mina favoriter. Mitt jobb handlar mycket om att tänka kreativt, "utanför boxen", men det handlar också väldigt mycket om att behålla fokus och fråga pedagogerna "Varför? Vad är syftet?".

Inför förra veckan hade jag fått exakt ett sådant mail som jag skriver om i inledningen och i torsdags var det dags att besöka dem för några timmars gemensam reflektion kring temat "Lika-Olika" och deras byggrum. Det är sällan tal om att sitta och reflektera i slutna rum. Idag sker den oftast på stående fot, med fullt av barn runtomkring och dokumentationen i händerna. Så även denna gång. I vår iver att hitta nya vägar och lösningar gick vi direkt in i byggrummet och började spåna, utan att titta på några dokumentationer, utan att fokusera på temat. Det blev en massa spretiga tankar om allt möjligt som man skulle kunna stoppa in i byggrummet, helt ofokuserat. Ingen idé kändes särskilt het och jag började ställa frågan "Varför?" till mig själv. Stanna upp. Backa bandet. Gå tillbaka till syftet. Där finns svaret.

Vi lämnade byggrummet och tog istället fram dokumentationen från det temaarbete som redan var gjort. Vad är det för likheter och olikheter som barnen redan gett uttryck för att de kan och förstår? Vad är det för likheter och olikheter de redan börjat utforska? Sakta men säkert börjar det utkristallisera sig att "stor och liten" är en olikhet som barnen ofta uppmärksammar och ger uttryck för att förstå. Utifrån det har pedagogerna försökt ge dem möjlighet att undersöka detta i både lera och bygg. Stor och liten kan vara: lång-kort, högt-lågt, tung-lätt. Det är inom detta område man befunnit sig i sitt utforskande. När vi börjar få syn på detta så klarnar det också vad vi ska tillföra för material i byggrummet. Det ger oss nya tankar och ett nytt seende på materialet, som vi inte tidigare hade. Till att börja med blir det olika material i varierande längder: tygband, gummislangar och papprör i fyra olika längder (1 1/2 m, 1 m, 1/2 m och 1 dm). Vi vill skapa en tydlig variation mellan olika längderna och att samma längd ska finnas i olika material, för att barnen ska kunna leta lika och olika kopplat till längd och inte enbart till material. Som inspiration och vetenskaplig grund för hur vi förstår små barns matematiska undersökande har vi Camilla Björklunds forskning som man kan läsa om i böckerna "En, två, många" och "Bland bollar och klossar".

 

 

 

 

Begreppet "reflektion" är ett utslitet begrepp och ibland även missförstått. Reflektion skiljer sig från vanligt tänkande och jag brukar använda Tomas Emsheimers (2005) definition för att förklara hur jag använder mig av reflektion över förskolans vardagsarbete. Dels är den påtagligt målinritad (har ett fokus), dels genomförs den med någon form av systematik och struktur och syftet är att distansera sig från gamla tankemönster för att utveckla nya samt söka lösningar på olika frågeställningar. Man ser två olika sätt att förhålla sig till reflektion i mitt exempel ovan och med dessa vill jag synliggöra skillnaden på ofokuserad och fokuserad/målinriktad reflektion.

Vår organisations utvecklingsmodell och systematiska kvalitetsarbete bygger på reflektion. Reflektion över arbetet med barnen, vilka lärandeprocesser som sker och hur man skapar förutsättningar för lärandet att ske är det som gör oss till en förskola i utveckling.  Då är det extremt viktigt att man ger reflektionen struktur, utan att för den skull använda samma mallar för alla, så att den inte sker helt ofokuserat och planlöst. Våra arbetslag utvecklar sina egna mallar för hur de skriver ner sina reflektioner, men alla har samma vetenskapliga grund och ställer sig ungefär samma frågor vid samma faser under ett arbetsår.

/Martina L

TEMA - ETT VERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

De dagar då jag får möta barn och dokumentationer av pedagogernas arbete med barnen känner jag livet i mig :) Det är där jag hämtar näring och inspiration till stora delar av mitt övriga arbete. I mitt förskoleområde finns det tio avdelningar. Några av dessa träffar jag regelbundet för att tänka tillsammans med dem om arbetet med barnen.

I fredags var jag på en av våra avdelningar för att tillsammans med pedagogerna gå igenom temadokumentationen. Man tyckte att man hade kört fast. Då kommer jag och tillför ett utifrånperspektiv och försöker se helheten - Vad var det tänkt att detta skulle handla om från början? Hur gör ni det meningsfullt för barnen? Vilket kunnande uttrycker barnen redan nu? Vilka hypoteser uttrycker barnen? Hur utmanar ni detta på ett undersökningsbart sätt? Detta är en rad av de frågor vi samtalar om, utifrån dokumentationerna.

Ett temarbete är avsett för att göra lärandet sammanhängande och kan därför aldrig avgränsas till att handla om bara ett av läroplanens målområden. Hela Piteå kommun utvecklar under tre år framåt sitt arbete med och för hållbar utveckling. Inom ramen för hållbar utveckling ryms alla förskolans läroplansmål, och hållbar utveckling kommer i Infjärden att genomsyra det systematiska kvalitetsarbetet i både förskola och skola. På sikt handlar det om att nå ett hållbart socialt, ekologiskt och ekonomiskt förhållningssätt hos både vuxna och barn.

 

 

Den här bilden, hämtad från  http://www.programkontoret.se/sv/Program-och-stipendier/Program-A---O/Den-Globala-Skolan/ ger en bra översikt över allt som ryms inom begreppet "hållbar utveckling" och vi använder den regelbundet för att få syn på vilka delar vi får in ofta, sällan eller aldrig.

 



Arbetet tillsammans med barnen för hållbar utveckling är redan igång på flera av våra avdelningar. Arbetslaget som jag besökte i fredags har valt att ta maskar och deras liv som utgångspunkt för att väcka intressen och ge barnen erfarenheter som sätter igång tankar och lärandeprocesser. I fredags gick vi igenom dokumentationen från höstens arbete. Vi valde att gå vidare med tre spår:

1. Några barn försöker se masken på nära håll, för att ta reda på om den har ögon och mun precis som vi. Därför har vi skaffat ett usb-mikroskop. Nu kommer barnen kunna studera maskarna uppförstorat på datorskärmen.

2. Några barn har noterat att masken kan bli längre ibland och kortare ibland. Därför ska barnen själva få undersöka hur man kan göra sig längre och kortare, genom egen rörelse och genom att närstudera maskarna.

3. Några barn är rädda för maskarna. Därför kommer barnen få fundera över om de tror att maskarna är rädda för något.

/Martina L

BARN SOM KOMPETENTA ATT TÄNKA OM OCH UPPFATTA VÄRLDEN - EN SYNVÄNDA FÖR MÅNGA

Att utgå ifrån barn som bristfälliga eller att utgå ifrån barn som kompetenta ger helt olika konsekvenser för vad man ser och hör när man observerar barn. Låt mig ge er ett exempel. En förskola ska arbeta med att väcka barns tankar om kretslopp. Man har därför gjort iordning en maskkompost. Man har också gjort iordning några slutna kretslopp med växter. En treårig pojke var med och gjorde iordning maskkomposten. Han var däremot inte med och gjorde iordning de slutna kretsloppen. När han tittar på burken med växten och jorden säger han: "Det finns maskar där inne i jorden." Om man ser pojken som bristfällig fokuserar man på att han har fel. Det finns inga maskar där inne i jorden. Pedagogens didaktiska fokus blir då på att få pojken att förstå att det inte finns några maskar i det slutna kretsloppet. Om man istället ser pojken som kompetent så fascineras man av att han kopplar ihop det slutna kretsloppet med maskkomposten, trots att ingen hjälpt honom att se sambandet. Pedagogens didaktiska fokus blir då på att skapa förutsättningar för pojken att utveckla sin tanke och förståelse ytterligare och att dela med sig av denna till andra. Det blir en helt annan praktik än med ett bristperspektiv som utgångspunkt. Våra antaganden om vad ett barn är och vad ett barn kan bli påverkar direkt den pedagogiska praktiken. All praktik bygger på teori. Därför är det nödvändigt att alla pedagoger får verktyg som gör att de själva kan se och kritiskt granska sin syn på barn, sin syn på kunskap och sin syn på lärande.

/Martina L

NULÄGESDOKUMENTATION - FÖR ATT FÅ SYN PÅ LÄRANDET

Vi börjar med att dokumentera nuläget hos verksamheten och pedagogerna. Hur arbetar vi med det här idag? Vilket material finns hos oss idag? Vad kan vi om det här idag?

Därefter behöver vi ta reda på nuläget hos barnen. Vilka kunskaper och erfarenheter har barnen om det här idag? Vilket intresse för det här finns hos barnen idag? Vilka frågor vill barnen veta mer om?

Nuläget hos barnen tar vi reda på på många olika sätt. Just nu pågår intervjuer av barn och föräldrar, observationer av barnens lekar samt dokumentation av iakttagelser som pedaogerna gör när barnen möter material med anknyting till det man ska lära sig om.

Därefter påbörjas reflektionen över det insamlade materialet. Vad ser vi? Sortera, kategorisera. Tolka, försök förstå. Vilka spår verkar meningsfulla att följa? Vad är undersökningsbart?

Vi vet var vi börjar men inte var vi slutar.

Detta oändliga lärande.

/Martina L

OM 400 DAGAR...

...är det val till Sveriges riksdag. Vilken anser du är den viktigaste frågan att driva, gällande förskola och förskoleklass?

 /Martina L

VARFÖR FÖRSKOLA?

På torsdag är det dags för #fskChatt igen på Twitter och temat är "Varför förskola?" Jag kommer själv inte kunna delta, men hoppas kunna bidra till diskussionerna ändå genom den här bloggtexten. Min avsikt är att inte göra något eget ställningstagande i frågan, utan mer försöka beskriva och synliggöra.

Förskolan är en institution för barn, instiftad av politiker. Det har inte alltid varit så att institutionens främsta eller enda syfte varit att vara till för barnen. Ett syfte har varit att ge kvinnor möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Ett annat att ge en moralisk fostran av framtida samhällsmedborgare. På 1950-talet fick tanken om en stor offentlig sektor sitt genombrott och det man då kallade barnomsorg fick en viktig funktion för allmänheten. "Förändringen gick från liberal och borgerlig välgörenhet och filantropi i ett moraliskt och samhällsstabiliserande syfte till planmässigt tänkande i ett klassutjämnande syfte." Detta kan man läsa mer om i boken "De yngre barnens läroplanshistoria" av Ann-Christine Vallberg Roth (Studentlitteratur, 2002). 1998 fick förskolan sin första läroplan och blev en del av det svenska utbildningssystemet i o med att ansvaret för förskolan flyttades från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet och där står vi än idag.

När man analyserar pedagogisk verksamhet och vilken samhällssyn den representerar så behöver man känna till vilken syn på barn som dominerar och hur den kommer till uttryck. Här kommer jag föra in två begrepp som idag är förekommande inom forskning som rör barn. Historiskt så har barn betraktats som "becoming", d v s på väg att bli någonting. Barnet är på väg mot vuxenlivet som betraktas som en form av slutstation. Den pedagogiska konsekvensen har då blivit att man ska förbereda barnet inför kommande liv. Sedan slutet av 1990-talet så har det börjat ske en förändring när det gäller synen på barnet. Barnet har alltmer börjat betraktas som "being", en som är någonting. I forskningen syns det bl a genom att man idag i större utsträckning forskar med barn än om eller på barn. Man lyssnar på vad barnet själv har att säga, eftersom det betraktas som fullvärdigt och kompetent nog att ha en egen uppfattning.

Begreppen "being" och "becoming" kan hjälpa oss att få syn på förskolans dubbla uppgift i samhället idag. Förskolan ska förbereda barnet inför vad som komma ska, som en första länk i ett utbildningssystem. Men förskolan ska också se till att barnet har det bra här och nu, varje dag. Varje dag ska vara en bra dag för varje barn. Dagar fyllda av lustfylldhet och meningsfullhet där man känner sig tillräckligt bra och som en fullvärdig medborgare och medmänniska. Detta går att utveckla ytterligare då det i dagens forskning växer fram ytterligare begrepp som beskriver denna sammanblandning av being och becoming, vilket jag hoppas kunna återkomma till vid senare tillfälle.

/Martina L

KUNSKAPER OCH VÄRDEN, VÄRDEN OCH KUNSKAPER

Sommartid är semestertid för de flesta av oss. En tid då vi får möjlighet till återhämtning o vila och mer tid tillsammans med sin familj. Mer tid att få göra som man vill.

Med tre ganska stora barn i huset blir konkurrensen mellan individens rättigheter och de familjära plikterna väldigt påtaglig. Jag vill inte påstå att det bara är barnen som står för detta. Det är lika mycket jag själva som vill kunna utnyttja min lediga tid till det jag vill. Idag när jag vaknade hann jag tänka: "Vad vill jag göra idag?". Men innan idéerna började komma tog jag fast min tanke och gjorde om den till: "Härligt med en dag till tillsammans. Få se vad vi gör av den."

 

Idag tenderar kunskapsdebatten, med sin individfokusering, att få ta ett utrymme som inte ger så mycket plats över åt andra delar av vårt uppdrag.

Vi som arbetar i förskola och skola måste värna vårt demokratiska uppdrag. Den utgör en betydande del av vår gemensamma värdegrund.

Att få uppleva glädjen och välbefinnandet i:

att inte värna sina individuella rättigheter främst för sitt eget bästa,

att få var med och påverka för att utveckla ett större sammanhang än sitt eget liv,

att inse att någon annans aspekt eller idé faktiskt var viktigare eller bättre än min så därför gjorde det inget att jag inte fick min vilja igenom,

att tillsammans kan vi göra livet bättre för fler än oss själva,

 

det är kunskap för livet, kunskap som lyfter ett samhälle och inte enbart den enskilde.

 

Vi som arbetar i förskola och skola får aldrig glömma att just förskolan och skolan är barnets/elevens plats i samhället. Det vi lägger till familjens uppdrag är inte bara mer och ny kunskap utan också samhällsperspektivet. Jag sitter just och fördjupar mig i Skollagen igen, inför höstens föreläsningar. I lagens första kapitel, fjärde paragrafen, står det:

 

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.

 

Låt oss hjälpa åt att se till att dessa två inte utesluter varandra, utan kan fungera sida vid sida.

 

 

Läs gärna boken "Förskolans och skolans värdegrund och uppdrag" ´som finns att ladda ner eller beställa på Skolverkets hemsida.

 

/Martina L

 



IPADs I FÖRSKOLAN - Såhär har vi börjat hos oss

Åtta grader o ösregn mitt i juli...då passar det bra att jobba lite mitt i semestern :)
Mina inlägg utgår ofta från teoretiska perspektiv och problematisering av olika områden inom förskolan. Den här gången tänker jag vara lite mer konkret och berätta om hur vi tänkt och gjort när det gäller att introducera Ipads, eller lärplattor som vi föredrar att kalla dem (för att undvika produktplacering), i våra förskolor.

Bruket av lärplattor i våra förskolor föddes egentligen ur tre frågor som vi ställde oss: Hur minimerar vi tidsåtgången när vi ska dokumentera lärandeprocesserna på förskolan? Hur gör vi barnen mer delaktiga i dokumentaterandet? Hur ökar vi barnens inflytande över vad som dokumenteras? Lärplattans främsta syfte i den här inledande fasen är alltså att vara ett dokumentationsverktyg byggt på våra antaganden om att den sparar tid och är användarvänlig för de flesta av barnen och pedagogerna. Ett hinder som vi sett är att flera av pedagogerna är obekanta med lärplattan. Därför har de fått ägna en termin åt att lära sig använda den själva. Nu i juni fick de använda den till att dokumentera en del av vår gemensamma planeringsdag med hjälp av appen



Jag ljuger inte om jag säger att flera av pedagogerna som aldrig rört en lärplatta var uppspelta som små barn på julafton efteråt, när de såg vad de klarat av att göra och ännu fler har nu laddat hem appen till sin privata mobiltelefon. Vill ni veta mer om upplägget på workshopen vi hade så kan ni gå in på min hemsida www.martinalundstrom.se. Där kan ni beställa en beskrivning av hur man på ett enkelt sätt gör detta på sin egen arbetsplats. Tidsåtgången är minimal. Man behöver eg bara ha en timme på sig beroende på hur många pedagoger man är per platta.

Vårt fokus nu är alltså på att, tillsammans med barnen, undersöka olika dokumentationsappar och vad dessa kan göra för tillägg i vårt kvalitetsarbete. Via det utökade kollegiet på Twitter har jag fått flera tips på appar som vi kommer att testa. Funkar de bra för att uppfylla våra syften så kommer jag att berätta mer om dem här.

/Martina L

FÖRSKOLA + SKOLA = SANT

Vi befinner oss mitt i Almedalsveckan 2013. Jag är inte på plats men följer det som sker där via massmedia, Twitter och enstaka bloggar. Det är valår i år, vilket alltid ger lite extra skärpa hos såväl politiker som journalister. I utbildnings-Sverige har en "gräsrotsrörelse" kallad Skolvåren börjat sätta de akademiska systemet i gungning. Tack vare stöd från människor som vill se en förändring finns Skolvåren med på årets Almedalsvecka.

Även jag känner mig som en skolvårare och under juni månad publicerades min bloggtext om kunskapssyn på Skolvårens hemsida. Min förhoppning är att man i framtidens skola ska vara genuint nyfiken på och utgå ifrån de kunskaper och erfarenheter som barnen har med sig från sina år i förskolan. Först då får förskolan den status i utbildningssystemet som den förtjänar. Om du känner till något sammanhang där detta fungerar väl redan idag, så får du gärna tipsa mig om det.

/Martina L

NÅGRA ORD KAN RÄCKA LÅNGT...

Det här med att hinna läsa för att lära. Frågan dök upp på vår nätverksträff idag. Jag känner igen mig. Funderar själv på om jag ska läsa jobbrelaterad litteratur i sommar istället för deckarserien jag längtar efter att ta mig igenom. Kanske det blir en mix av båda. Det brukar vara en bra lösning.

Det är härligt att få grotta ner sig i något. Känslan när man läser något som får poletten att trilla ner eller kastar nytt ljus över något man redan trodde att man sett ur alla vinklar är underbar! Men när man är i perioder då detta inte hinner hända då är det bra att tänka på att det ibland räcker med några få ord. En fördel med få ord är att de lättare ryms i den egna hårddisken - minnet. I alla fall när det gäller mig. Kort o koncist erbjuder möjlighet att minnas.

Så idag vill jag slå ett slag för häftet Formulera (finns att beställa på www.reggioemilia.se). Några ögonkast i den nu på morgonen fick flera pusselbitar att falla på plats för mig.

Den gav mig orden som jag behöver just nu, för att känna tilltro och ge mig mod att våga. Jag skickar dem till dig också, ifall du behöver :)

 

 

 

 

/Martina L